· Om man vet att en vän i ens klass exempelvis precis kommit tillbaka från sitt hemland där det är krig, och att hans familj blivigt utsatt för något sorts dåd och din vän är mycket nere och ledsen för händelsen och vill helst inte prata med någon. Då kan det exempelvis räcka med att du gör någon aktivitet med personen, något som du vet att personen uppskattar och tycker är roligt.
· Man kan också försöka prata om något roligt, och försöka att inte blanda in det som hänt, att i stället försöka få personen att tänka på något annat även fast det kan vara svårt. Men det är alla fall värt att försöka! Då vet man själv att man kanske har hjälpt sin vän i alla fall på nått sätt.
· Man kan också försöka få sin vän till skolpsykologen/kuratorn för att hon/han är utbildade för att hjälpa folk så som den utsatta personen. De kan hjälpa personen i längden.
· Vännen själv kan ta kontakt men kanske en lärare eller en annan vän som personen litar på och tycker om, i hopp om att de kanske kan hjälpa på något vis. Inget radikalt behövs egentligen, det kan räcka med att man kanske går till ett fik och tar en kaffe och pratar om saker som personen vill prata om, och att det är en trevlig stämning.
· Det kan också räcka med att man helt enkelt frågar hur personen mår, att man visar att man faktiskt bryr sig om sin vän. Det kan ge mycket mer än man tror till den utsatte vännen.
Anton Wallén
det är viktigt att ställa upp för sin vän/nära om de är i chock sitatuioner.
SvaraRaderaUtifrån läsning av s 105-108 i boken Kommunikation:
SvaraRaderagenerallisera är något jag använder oftast. inte för att det är det bästa men det är bra att den chockerade vet att det kan hända alla.
Utifrån boken Kommunikation s 105-108:
SvaraRaderaJag skäms lite när jag läser att man inte ska generalisera när man pratar med en vän som mår dåligt, det är tyvärr något jag brukar göra. Mitt syfte är att trösta men enligt boken får det motsatt effekt. T ex om någon säger att den känner sig otillräcklig på jobbet, då kan jag säga att "det gör nog alla ibland". min tanke är att den personen inte ska känna sig dålig för att den känner sig så, men risken är att personen istället tolkar det som att hans/hennes problem är oviktigt, och att jag då nedvärderar personens känslor. Jag får skärpa mig och istället försöka vara tyst nästa gång, och möjligen bara säga någonting som får personen att berätta mer om sin situation.
Jag tycker inte att det är något man direkt behöver skämmas över bara för att man, kanske som en vana generalisera saker och ting. Eller man kanske helt enkelt inte tänker på att man generaliserar saker, och därför blir det pinsamt om man, som sagt, inte tänker på det.
RaderaMen just det här du har som exempel, att om någon säger att de känner sig otillräcklig på jobbet" och att man svarar så som du också har i ditt exempel "det gör det nog för alla", tror jag inte direkt hjälper den utsatte personen att känna sig bättre, snarare sämre. Jag tror att om man är den utsatta personen vill man nog höra något som gör en glad eller i alla fall uppmuntrar till att jobba.
T.ex. att man skulle kunna säga att "Det är du inte alls, du gör ett fantastiskt jobb och är en grymt bra kollega" eller något i den stilen i stället för "det gör nog alla ibland" - man får en helt annan känsla om man känner sig otillräcklig (som i exemplet).
Anton Wallén